Hallå där Magnus Lindmark, professor i ekonomisk historia och en av föreläsarna på Vindkraftarena Dalarnas konferens i Ludvika. Vad har du för tankar kring den energiomställning vi är inne i just nu?
– Jag tycker att den har likheter med tidigare perioder av stor ekonomisk omvandling. Det handlar om nya teknologier, behov av infrastrukturinvesteringar och konfliktlinjer som i grunden handlar om hur vinster och kostnader ska fördelas mellan olika aktörer.
Vilka utmaningar ser du?
– Omvandlingen handlar både om nya energitekniker, elektrifiering av fordon och AI. Nya spelregler och institutioner måste skapas. Staten har en viktig roll för att överbrygga motsättningar. Det kan handla om att kompensera för olägenheter med till exempel vindkraft. Samtidigt försöker olika särintressen kapa agendor. En utmaning är att inte tappa den stora målbilden. Staten måste axla en mer aktiv, styrande roll och näringslivet måste växla mot ett större samhällsansvar.
Mer fossilfri el måste fram men vägen dit är långt ifrån rak. Vad tror du krävs för att det ska bli så?
– Det handlar om att skapa stabila institutionella förutsättningar och att investera i den infrastruktur och kompetens som krävs. Detta rör både energisystemet med också institutioner för att globalt sett prissätta koldioxidutsläpp. Det är inte heller säkert att marknaden själv kommer att klara av dessa kompetens- och infrastrukturinvesteringar. Att skapa inkluderande institutionella lösningar är en utmaning. Ser vi på de tidigare industriella revolutionerna kan vi nog räkna med upp till 20-25 år av strukturell omvandling, både tekniskt, ekonomiskt och institutionellt. Tänk dock på att den fjärde industriella revolutionen troligen började på 2010-talet.
Kan du utveckla varför den gröna omställningen skulle kunna vara den fjärde industriella revolutionen?
– Ekonomi-historiker talar ofta om tre industriella revolutioner: Den första är den Industriella revolutionen i England i slutet av 1700 -talet. Här var mekaniseringen av textilindustrin, ångmaskinen och koks för järnframställning centrala innovationer. Det ändrade samhället i grunden och skapade vinnare och förlorare. Tänk dåliga sanitära förhållanden, kolera, strid om tullar och barnarbete. Samtidigt som landet blev världsledande i ekonomi.
Den andra industriella revolutionen skedde i slutet av 1800-talet med innovationer som byggde på elektricitet, kemisk industri och där olja blev ett centralt bränsle. Lantbruket går tillbaka och urbaniseringen tar fart. Konflikter uppstår med länder som industrialiseras och USA träder fram som ledande ekonomi. Den tredje industriella revolutionen handlar om datorer och informationsteknik i mitten av 1970-talet i Kalifornien. I stort sett skapas en våg av globalisering där Kina och Indien träder fram som nya ekonomiska storspelare. USA utmanas och Sovjetunionen får problem. Företag skapas och företag går omkull. Samtidigt ökar koldioxidutsläppen till sådana nivåer att en ny våg av teknikutveckling startar. Det är möjligt att dagens utveckling mot ett fossilfritt energisystem, samtidigt som AI bryter igenom, kommer bli lika omvälvande för samhället som tidigare industriella revolutioner.
Vi går mot jul och hur tillbringar du den helst?
– Helst på Hawaii men i realiteten med familjen och vovven i stugan utanför Vännäs