Frågor och svar om vindkraft

Frågor om vindkraft

Här nedan svarar vi på vanliga frågor som vi brukar få kring hur vindkraft fungerar, tillståndsprocesser, Sveriges färdplan för energiomställningen samt vindkraftens påverkan på natur och människor. Vi uppdaterar innehållet i denna lista med jämna mellanrum allt eftersom vi får frågor. Skulle du ha ytterligare frågor som du söker svar på är du välkommen att kontakta oss.

I Sverige har vi antagit ambitiösa klimat- och energimål för att bidra till den globala energiomställningen. 
Senast 2045 ska Sverige ha 0% nettoutsläpp av växthusgaser vilket därefter ska övergå till ”negativa” utsläpp. Med negativa utsläpp menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks.  

År 2040 ska Sverige ha 100% förnybar elproduktion och till 2030 ska energianvändningen i landet vara 50% effektivare jämfört med 2005. 
 Läs mer om Sveriges Klimat- och energimål på Energimyndighetens hemsida. 

Energiöverenskommelsen utgör en gemensam politisk färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål. Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

Med energiomställningen menas omställningen från fossila bränslen till 100% förnybar energi, dvs energikällor som hela tiden naturligt förnyas och inte kommer att ta slut. 
Fossila bränslen som olja, gas och kol räknas som icke förnybara. 
Till förnybara energikällor räknas solenergi, vattenkraft, vindkraft. 
Kärnkraft räknas som icke förnybart, eftersom den baseras på en ändlig resurs. 

Sverige har som mål att år 2040 uppnå 100% förnybar elproduktion. För att åstadkomma denna omställning krävs en omfattande utbyggnad av vindkraft som behöver ske på ett hållbart sätt. Därför har Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

På energimyndighetens webbplats hittar du den nationella planen i sin helhet.

Målet i strategin är en utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft till totalt 100 TWh. 80 TWh av dessa är ämnade att produceras på land och 20 TWh till havs. I nuläget finns ca 20 TWh landbaserad vindkraft.  

I arbetet med den nationella strategin har det tagits fram ett nationellt och översiktligt planeringsunderlag som visar schematiska ytor med goda vindlägen i kombination med låg grad av konflikt eller konkurrens med andra markanvändningsintressen. 

Strategin innehåller även en länsvis fördelning av utbyggnadsbehovet i Sverige. För Dalarnas län ligger utbyggnadsbehovet på 7,5 TWh. Det motsvarar en byggnation av totalt ca 370 st nya vindkraftverk runt om i länet. 

Dalarna importerar mer el än vad som produceras inom länet.  
Idag är den totala elproduktionen inklusive vindkraft i Dalarnas län ca 4,0 TWh/år.  
Den årliga elförbrukningen i länet är ca 6,9 TWh.  Det innebär att Dalarnas sjävförsörjningsgrad endast är ca 58%.

Det finns alltså en stor möjlighet att öka andelen och närma sig självförsörjning. Det skulle kunna locka investerare som planerar nya verksamheter som behöver förnybar energi såsom energilagring, produktion av andra hållbara energislag, serverhallar etc.  

 För konsumenten innebär lokalt producerad el en stabilare och billigare elförsörjning. Stabilare då kraften finns nära konsumenten. Billigare då elen ej behöver transporteras längre sträcka vilket annars ger transportkostnader.  

Att vara 100% självförsörjande innebär att Dalarna tar ett ansvar i den totala energiomställningen. Dalarna behöver då ej importera el som tagits från ej förnybar källa. 

Vindkraftverk fångar in energi som finns i vinden. Vindkraftverken har tre blad vilka tillsammans kallas för rotor. Rotorbladen fångar in energi från vindens rörelse och driver i sin tur en generator där rörelseenergin omvandlas till el. Dagens moderna vindkraftverk använder smart teknik där rotorn automatiskt anpassar sig efter både vindstyrka och vindriktning. Generatorn och annan utrustning finns till största del placerad i maskinhuset som sitter fast högst upp i vindkraftverkets torn. 

Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som anpassar spänningen innan den kan föras ut på nätet. Anslutning till elnätet sker via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå.  

Det är ett elnätsföretag som ansvarar för anslutningen från vindkraftparken till närliggande elnät. Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretaget upprättar även markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom det specifika tillståndet för elnätsanslutningen. Tillståndsprövningen sker hos Energimarknadsinspektionen. 

Självklart är det bäst att bygga vindkraftverk där det blåser som bäst. Dessutom behöver vindkraftparken vara så nära en elanslutning som möjligt, samtidigt som vindkraftverken ska medföra minsta möjliga påverkan på människor och miljö.  

Hänsyn måste även tas till en rad olika natur- och kulturmiljöintressen, radio- och telekommunikation, civilflyget och inte minst försvarets intressen.  

 Det krävs ett noggrant arbete för att hitta områden som lämpar sig bra för en vindkraftsetablering där påverkan på andra intressen är så liten som möjligt.  

Det är endast ca 15% av Dalarnas yta som kan anses ha tillräckligt goda vindförhållanden för vindkraft. Den återstående lämpliga ytan kommer sedan att minska kraftigt efter att alla övriga hänsyn vägts in. 

För att bygga en större landbaserad vindkraftspark behövs tillstånd enligt miljöbalken samt aktuell kommuns/kommuners kommunala tillstyrkan (kommunalt veto). Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. För att få uppföra en mindre vindkraftsetablering som inte behöver tillstånd enligt miljöbalken krävs istället bygglov. Bygglov prövas av berörd kommun enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Bygglovet reglerar bland annat utformning och placering av vindkraftverken. Den som har för avsikt att uppföra en vindkraftpark behöver själv äga marken eller ha avtal med markägare om att hyra/arrendera marken. Innan det ges klartecken för byggstart av en vindkraftpark går projektet genom en flerårig tillståndsprocess med många noggranna analyser av projektets påverkan på natur djurliv kultur närliggande bebyggelse m.m. 

Mer information om regler för byggande av vindkraftverk hittar du på energimyndighetens webbplats.

Dala Vind tar bland annat del av material som Energimyndigheten och kommuner tagit fram. 
Energimyndigheten har presenterat områden i Sverige som har särskilt goda vindförhållanden för vindbruk. Många av Sveriges kommuner har tagit fram vindbruksplaner som är vägledande för vindkraftsetableringar inom kommunerna. Alla Dala Vinds vindkraftparker är också på något sätt lokala initiativ, som Dala Vind fått möjlighet att realisera. 

För att vindkraftverken skall kunna producera el så effektivt som möjligt är den viktigaste förutsättningen att vindförhållandena är goda på platsen för parken och att det finns möjlighet till elanslutning.

Vi lägger stor vikt vid hänsyn till närboende, hur infrastrukturen ser ut samt vilka natur- och kulturmiljövärden som finns. Möjlighet till elanslutning och bra vägsystem ger stora fördelar och t ex vilka ljud och skuggor som uppstår hos närboende finns alltid med i arbetet.

Att få till ett tillstånd för att etablera ett eller fler vindkraftverk är en resurskrävande process. Från det att vi identifierat en lämplig plats till dess att det finns avtal med markägare, till att det finns ett lagakraftvunnet miljötillstånd och man är redo för att kunna påbörja en etablering av en vindkraftspark tar det i många fall 7-10 år.

Stora vindkraftsparker kräver tillstånd enligt miljöbalken. Inför tillståndsansökan görs det grundliga undersökningar av både områdets natur- och kulturmiljöerljud- och skuggberäkningar, landskapsanalyser m.m. Eventuell påverkan på djurliv, växter samt människor i området bedöms och dialog och formella samråd hålls för att samla in information och synpunkter från myndigheter, närboende och andra berörda. 

Illustration: Länsstyrelsen Dalarna

Dala Vind ser kommunikationen med alla inom ett tilltänkt projektområde som mycket viktig för att vindkraftsprojekten ska kunna anpassas utifrån de lokala förutsättningarna 

Vi arbetar aktivt med att skapa dialog för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i.
Till exempel arrangerar vi informationsmöten
 utöver de formella samrådsmöten som ingår i miljötillståndsprocessen. Vi deltar gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.  

Aktuell information om våra pågående vindkraftsprojekt finns alltid att hitta på vår webb under fliken Projektutveckling.

Dala Vinds affärsidé är att på affärsmässiga grunder äga, förvalta och sälja vindkraftverk. 
Även att bedriva förundersökningar, projektering och förvaltning av vindkraftsanläggningar och därmed förenlig verksamhet. 

Vi vill förse regionen med vindkraftverk i bra lägen för att ge lokala och regionala investerare möjlighet att investera i förnyelsebar elproduktion för bland annat sin egen konsumtion. Både direkt genom ägande av egna vindkraftverk, men också via ekonomiska föreningar där även privatpersoner ges möjlighet att vara andelsägare. 

I Dala Vinds vindkraftsparker finns t ex ägare som: Orsa Besparingsskog, Falu Energi och Vatten, Hedemora Kraft & Värme, Dala Vindkraft Ekonomisk förening m fl. 

Det alltid den som äger vindkraftparken (verksamhetsutövaren) som ansvarar för avveckling och återställning av marken.

I alla tillstånd som ges för etablering av vindkraftparker finns villkor om hur området ska återställas när verksamheten upphör.

Det finns även villkor i tillstånden om s k ekonomisk säkerhet, vilket innebär att den som ska bygga vindkraftparken måste avsätta medel till prövningsmyndigheten för att återställning ska kunna garanteras. Den ekonomiska säkerheten för återställning måste i sin helhet avsättas och godkännas av prövningsmyndigheten innan byggnationen får påbörjas.

Storleken på den ekonomiska säkerheten framgår av tillståndet för vindkraftparken.

All elproduktion har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv. 
Vindkraften är ett av de energislag som ger minst negativ påverkan på klimatet. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras. 

Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossilkraft, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige. 

Vindkraften har en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskning har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan denna negativa påverkan undvikas eller minimeras.  
   
För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land. 

Resultat från den forskningen finns att ta del av här naturvårdsverkets webbplats.

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden t ex rådande vindriktning. Hur vi upplever ljudet från vindkraftverk skiljer sig åt mellan olika människor. Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud.  

Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. En skillnad är dock att det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande vilket ibland gör det lättare att uppfatta än andra ljud.  

Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft.   
Vid bostäder får ljudnivån inte vara högre än 40 dBA.   

Under vintertid kan det uppstå väderfenomen som gör att ljud kan transporteras längre avstånd. Detta fenomen gäller alla former av ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner etc. Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.

Skuggor från vindkraftverk kan uppkomma när solen går upp eller ner samtidigt som det är molnfritt och vindkraftverket står i den riktning som medför att solens strålar ska lysa genom vingspannet till den aktuella platsen.  

När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativt kort, den sträcker sig högst några hundra meter och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader.  

 Det finns riktlinjer för vilka skuggnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid tillståndsprövningar för etablering av vindkraft framtas skuggberäkningar för det aktuella området.  

Moderna vindkraftverk kan utrustas med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning uppstår om det behövs. 

Hindermarkering används för att varna och förhindra att luftfarkoster flyger in i till exempel byggnader, master och vindkraftverk. Enligt föreskrifter från Transportstyrelsen måste vindkraftverk markeras med s.k hinderbelysning. 

 

Upprustning och utbyggnad av vägar som gagnar bland annat skogsnäringen genom att tung trafik i samband med avverkningar kan löpa året om. 

Indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet i och med en ökning av konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten. 
Det kan handla om byggtjänster, gräv entreprenad, snöröjning, gästnätter på hotell och vandrarhem, försäljning i butiker, gym, frisör och andra tjänster som får en ökad efterfrågan. 

Andra effekter av en ökad produktion av förnyelsebar energi är att investerare som planerar energikrävande men hållbara verksamheter kan lockas till en ort. Skellefteå brukar framhållas som ett sådant exempel där stora satsningar inom förnybar energi lockat närbesläktade verksamheter såsom batteritillverkaren Northvolt.

Det är svårt att i förväg veta exakt hur många arbetstillfällen som en byggnation kommer att föra med sig eftersom alla projekt är unika. 

De flesta arbetstillfällena uppstår under perioden då vindkraftsparken byggs.   
Det behövs arbetskraft för anläggande av vägar, elnät, fundament, resning av verken, administration etc. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man så långt det går att anlita lokal arbetskraft. Dels uppstår indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet eftersom konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten ökar. Ett vindkraftsbygge på en mindre ort kan därför ge ett uppsving för den lokala ekonomin.  

När parken står färdig ändras behovet av arbetskraft till att i huvudsak omfatta drift och underhåll.  

Enligt sysselsättningsstudier som Energimyndigheten / Nätverket för Vindbruk gjort kring projekten Skogberget i Norrbotten (36 st vindkraftverk) och Mörttjärnberget i Jämtland (37 st vindkraftverk) visar det att 42% av arbetskraften kom från regionen. Motsvarande 125 årsanställningar utfördes av företag från Norr- och Västerbotten under projekterings- och byggfasen som varade i fem år.
Besöks- och servicenäringen kunde räkna in 48 000 gästnätter på hotell och vandrarhem i närområdet från pendlande arbetskraft. 
Under driftsfasen är det vanligt att cirka 0,2 – 0,3 årsanställningar per vindkraftverk och år behövs i form av vindkraftstekniker och administrativ personal. 

Enligt sysselsättningsstudier från Nätverket för vindbruk för projekten Skogberget i Norrbotten och Mörttjärnberget i Jämtland kom 42 procent av arbetskraften från regionen. Motsvarande 125 årsanställningar utfördes av företag från Norr- och Västerbotten under projekterings- och byggfasen som varade i fem år. Besöks- och servicenäringen kunde räkna in 48 000 gästnätter på hotell och vandrarhem i närområdet från inpendlande arbetskraft.

Under driftfasen är det vanligt att cirka 0,2-0,3 årsanställningar per vindkraftverk och år behövs i form av vindkraftstekniker och administrativ personal.

När det är vindstilla eller blåser svaga vindar står vindkraftverken stilla. När det blåser ca 3-4 m/s, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid ca 10-12 m/s ger verken full effekt.  

När det blåser för mycket, med vindhastigheter  20- 25 m/s, stänger turbinerna ner av säkerhetsskäl. Vindkraftverken dimensioneras dock för att klara riktigt kraftiga stormar.

Vindkraftverk producerar el ca 97% av tiden, men ibland händer det att vindkraftverk står stilla trots att det blåser. Det kan bero  tekniska fel, planerade arbeten/inspektioner, revisioner eller att elnätsbolaget har fel på, eller jobbar med någon del av elnätet där vindkraftverken är inkopplade.