Frågor och svar om vindkraft

Allt du vill veta om vindkraft

Här svarar vi på vanliga frågor om hur vindkraft fungerar, tillstånd för vindkraft, Sveriges energiomställning, Dalarnas energibehov samt vindkraftens påverkan på natur och människor.

DÄRFÖR BEHÖVS VINDKRAFT

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och vi måste göra allt vi kan för att begränsa den globala uppvärmningen. Energiproduktion står för en mycket stor del av utsläppen, och därför behöver den ställa om till förnybart.

Till år 2040 ska Sverige vara fossilfritt och vindkraft är en del i detta. Industrin och transportsektorn ställer om från fossila bränslen till elektrifiering och stora satsningar görs för att öka andelen förnybar och fossilfri elproduktion.

Vindkraft är en förnybar energikälla som utnyttjar energin från luftens naturliga rörelser. På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare dagar. Därför har vindkraft bäst förutsättningar under höst och vinter – då vi också har störst energibehov. Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken återställs efter vindparkens livstid.

Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggd elproduktion i Europa. Vindkraft är därmed ett viktigt energislag för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.

I Sverige har vi antagit ambitiösa klimat- och energimål för att bidra till den globala energiomställningen. År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion.

Senast 2045 ska Sverige ha 0 procent nettoutsläpp av växthusgaser vilket därefter ska övergå till ”negativa” utsläpp. Med det menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks.

Läs mer om Sveriges klimat- och energimål på Energimyndigheten.

Med energiomställningen menas omställningen från fossila bränslen (olja, kol och gas) till förnybar energi (sol, vatten och vind) och fossilfri energi (kärnkraft).

Vindkraften har stor klimatnytta. Den ersätter kol- och gaskraft och möjliggör elektrifiering av industrin, transportsektorn och personbilar. När ett vindkraftverk väl har anlagts släpper det inte ut några utsläpp.

UTBYGGNADEN AV VINDKRAFT

I slutet av 2018 hade vi 3 659 vindkraftverk i Sverige. Tillsammans kan de producera cirka 19,5 TWh el – vilket motsvarar 14 procent av Sveriges elanvändning och 12 procent av Sveriges elproduktion.

Moderna vindkraftverk producerar betydligt mer el än många av de äldre befintliga verken. Det innebär att det totala antalet vindkraftverk inte behöver öka så mycket, för att kraftigt öka elproduktionen.

År 2035 kommer Sverige att behöva dubbelt så mycket el som idag (280 TWh). (Siffror från en analys av samhällets elektrifiering till år 2045 framtagen gemensamt av Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Trafikverket år 2022). Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion.

Sverige har som mål att år 2040 uppnå 100 procent förnybar elproduktion. För att åstadkomma denna omställning krävs en omfattande utbyggnad av vindkraft, som behöver ske på ett hållbart sätt.

Därför har Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Målet i strategin är en utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft till totalt 100 TWh (80 TWh på land och 20 TWh till havs). I nuläget finns cirka 20 TWh landbaserad vindkraft.

Självklart är det bäst att bygga vindkraftverk där det blåser som bäst. Dessutom behöver vindkraftparken vara så nära en elanslutning som möjligt. Samtidigt ska vindkraftverken medföra minsta möjliga påverkan på människor och miljö.
Man behöver även ta hänsyn till en rad olika natur- och kulturmiljöintressen, radio- och telekommunikation, civilflyget och inte minst Försvarets intressen.

Det krävs därför ett noggrant arbete för att hitta områden som lämpar sig bra för en vindkraftsetablering, där påverkan på andra intressen är så liten som möjligt.
Det är endast cirka 15 procent av Dalarnas yta som anses ha tillräckligt goda vindförhållanden för vindkraft.

VINDKRAFT I DALARNA

Den totala elproduktionen (inklusive vindkraft) i Dalarnas län är cirka 6,0 TWh/år (2021). Och varje år gör vi i Dalarna av med cirka 6,4 TWh (2021). Det innebär att Dalarnas sjävförsörjningsgrad under 2021 var hela 94 procent – men vi behöver fortfarande importera mer el än vad som produceras inom länet.

Enligt Ellevio kommer dessutom Dalarnas elanvändning öka hela 174 procent till år 2045. Förändringen drivs huvudsakligen av industrins nya datacenter och batterifabriker. Dalarna ett av de län med högst förväntad ökning av elanvändningen.

(Statistik från SCB)

Enligt den nationella strategin för vindkraftsutbyggnad har Dalarnas län ett utbyggnadsbehov på 7,5 TWh. Det motsvarar en byggnation av totalt cirka 370 nya vindkraftverk runt om i Dalarna.

Det finns en stor möjlighet att öka andelen egenproducerad el i Dalarna och närma sig självförsörjning. Att vara 100 procent självförsörjande innebär att Dalarna tar ett stort ansvar i den totala energiomställningen. Vi i Dalarna behöver då inte importera el som tagits från icke förnybara källor.

Detta skulle även kunna locka investerare som planerar nya verksamheter som behöver förnybar energi, som energilagring, produktion av andra hållbara energislag eller serverhallar.

SÅ FUNGERAR VINDKRAFT

Kort sagt fångar vindkraftverk in energi som finns i vinden. Verken har tre blad, som tillsammans kallas för rotor. Rotorbladen fångar in energi från vindens rörelse och driver i sin tur en generator där rörelseenergin omvandlas till el.

Dagens moderna vindkraftverk använder smart teknik där rotorn automatiskt anpassar sig efter både vindstyrka och vindriktning. Generatorn och annan utrustning är oftast placerad i maskinhuset, som sitter fast högst upp i vindkraftverkets torn.

Vindkraftverk producerar el under cirka 90 procent av årets timmar. När det blåser cirka 3–4 m/s startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid cirka 10–12 m/s ger verken full effekt.

När det är vindstilla eller blåser svaga vindar står vindkraftverken stilla. När det blåser för mycket stänger turbinerna ner av säkerhetsskäl. Detta gäller vindhastigheter på 20–25 m/s. Men vindkraftverken är anpassade för att klara riktigt kraftiga stormar.

Under vintern producerar vindkraften som allra mest el – och det är också då vi behöver som mest el. Ungefär 60 procent av all el ett vindkraftverk producerar sker vintertid. 

Innan elen kan komma ut på elnätet måste den passera en transformator. Den anpassar spänningen, innan den kan föras ut på nätet. Anslutning till elnätet sker via en markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå, och detta ansvarar elnätsföretaget för.

Alla objekt som är högre än 45 meter kräver hinderbelysning, för att varna och förhindra att luftfarkoster flyger in i dem. Det kan vara byggnader, master och vindkraftverk. I en vindkraftspark har verken i parkens utkant vitt blinkande ljus, medan verken inne i parken har rött ljus.

För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som behövs för att tillverka och bygga vindkraftverket. Ett vindkraftverks livslängd är cirka 30 år. Det innebär att verket kommer att producera 20–100 gånger mer än insatsenergin.

Större vindkraftverk är mer effektiva ur detta perspektiv. Det tar kortare tid för dem att producera lika mycket energi som insatsenergin.

Du kan läsa mer om resursanvändningen för vindkraft på Energimyndigheten.

VINDKRAFT HOS DALAVIND

När en markägare vill ha vindkraft på sin mark kontaktar de oss på DalaVind. Därefter undersöker vi möjligheterna för detta, utifrån underlag som länsstyrelsen och kommuner tagit fram. Dessa ¬pekar ut vilka områden som har särskilt goda vindförhållanden för vindkraft och som har möjlighet till elanslutning.

Vi lägger även stor vikt vid hänsyn till närboende, hur infrastrukturen ser ut samt vilka natur- och kulturmiljövärden som finns.

För oss är kommunikationen med alla inom ett tilltänkt projektområde mycket viktig. Detta krävs för att vindkraftsprojekten ska kunna anpassas utifrån de lokala förutsättningarna som finns på platsen. Vi arbetar aktivt med att skapa dialog för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i. Till exempel arrangerar vi informationsmöten utöver de formella samrådsmöten som ingår i miljötillståndsprocessen. Vi deltar gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.

Du kan läsa mer om våra planerade och ansökta vindparker här.

För oss är det viktigt med långsiktighet, så vi strävar efter att vara delägare i de vindparker vi är med och utvecklar. I nuläget är vi delägare i sju vindparker. Det är också vanligt med ekonomiska föreningar, där privatpersoner får möjlighet att vara andelsägare. I DalaVinds vindkraftsparker finns regionala ägare som: Dala Energi, Falu Energi & Vatten, Borläneg Energi, Hedemora Kraft & Värme, Dala Vindkraft Ekonomisk förening.

Vi får ofta frågan om vi kommer att sälja våra projekt till Kina eller Ryssland. Svaret är nej. När det gäller Ryssland finns det olika sanktionspaket som förhindrar handel. I sanktionspaket 4 (15 mars 2022) står att läsa: ”Förbud mot export av varor eller teknologi samt förbud mot investeringar samt försäkring och återförsäkring inom energisektorn.” Läs mer om detta på regeringens hemsida.
 
När det gäller Kina har det tillkommit en ny EU-lag i december 2023 som säger att det ska göras granskningar av utländska direkta investeringar. Den lagen gör det svårt att investera i infrastruktur i Sverige för länder utanför EU.

TILLSTÅND FÖR VINDKRAFT

Att få till ett tillstånd för att etablera ett eller fler vindkraftverk är en resurskrävande process. Oftast tar det 7–10 år från att vi på DalaVind har identifierat en lämplig plats – till dess att det finns avtal med markägare, ett lagakraftvunnet miljötillstånd och att man är redo för att kunna påbörja en etablering av en vindkraftspark.

Stora vindkraftsparker kräver tillstånd enligt miljöbalken. Inför tillståndsansökan gör man grundliga undersökningar av många faktorer, som på områdets natur- och kulturmiljöer, ljud- och skuggberäkningar samt landskapsanalyser. Eventuell påverkan på djurliv, växter samt människor i området bedöms och dialog och formella samråd hålls för att samla in information och synpunkter från myndigheter, närboende och andra berörda.

För att bygga en större landbaserad vindkraftspark behövs tillstånd enligt miljöbalken samt den aktuella kommunens kommunala tillstyrkan (kommunalt veto). Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen.

Den som har för avsikt att uppföra en vindkraftpark behöver själv äga marken eller ha avtal med markägare om att hyra eller arrendera marken. Innan det ges klartecken för byggstart av en vindkraftpark går projektet genom en flerårig tillståndsprocess med många noggranna analyser av projektets påverkan på natur-, kultur och djurliv samt den närliggande bebyggelse.

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för att bygga vindkraft på Energimyndigheten.

VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ DJUR, NATUR OCH MÄNNISKOR

All elproduktion har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv. Men vindkraften är ett av de energislag som ger minst negativ påverkan på klimatet. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Dessutom behöver inget uttjänt bränsle tas omhand eller slutförvaras.

Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossila bränslen, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige.

Vindkraften har en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. et är dock hårda regler på hur många decibel det får vara vid bostad (40 dba). Forskning har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan därför denna negativa påverkan undvikas eller minimeras.

För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land.

Läs mer om Vindval på Naturvårdverket.

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på åt vilket håll vinden blåser. Som med alla ljud upplever olika människor ljudet från vindkraftverk på olika sätt.

Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och det har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. En skillnad är dock att det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande, vilket ibland gör det lättare att uppfatta än andra ljud.

Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid bostäder får ljudnivån inte vara högre än 40 dBA (som en tyst diskmaskin). Under vintern kan alla ljud transporteras längre avstånd, och detta gäller även ljuden från vindkraftverk. Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.

Läs mer i riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO och Folkhälsomyndighetens riktvärden.

Nej, det är en myt. Till skillnad från vägtrafik och däckslitage (som släpper ut 8 190 ton mikroplaster varje år), så räknas de svenska vindkraftverkens 645 kilo i sammanhanget som en liten mängd. Faktiskt så pass liten att den inte ens nämns i Naturvårdsverkets rapport om viktiga källor till mikroplaster.

Läs mer om vanliga myter om vindkraft på Naturskyddsföreningen.

Skuggor från vindkraftverk kan uppstå:

• när solen går upp eller ner
• samtidigt som det är molnfritt och
• solens strålar lyser genom vindkraftverkets vingar till den aktuella platsen.

När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativt kort. Den sträcker sig högst några hundra meter – och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader.

Det finns riktlinjer för vilka skuggnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid tillståndsprövningar för etablering av vindkraft tar man fram skuggberäkningar för det aktuella området. Moderna vindkraftverk kan utrustas med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning uppstår – om det behövs.

I genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per vindkraftverk och år, men i vissa fall kan dödligheten vara betydligt högre. De allra flesta av dem är småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dör också, men färre till antalet.

Vi människor påverkar miljön på många olika sätt. Därför är det viktigt att veta att till exempel katter, trafik och kollisioner med fönsterrutor dödar avsevärt många fler fåglar än vad vindkraft gör, sett till det totala antalet.

Miljön runt vindkraftverket har stor betydelse för risken för fåglar. Därför är det viktigt att undvika att anlägga vindkraftverk på särskilt fågelrika platser – särskilt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen.

Vindkraft är ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Ett mindre antal arter fladdermöss är särskilt känsliga och dödas i högre antal. Undersökningar från Europa och Nordamerika har visat att varje vindkraftverk dödar i genomsnitt 10–15 fladdermöss per år. Det finns inga jämförbara siffror för Sverige. I områden med mycket vindkraft i Tyskland och USA finns en befarad risk att populationer kan ha påverkats negativt.

Det finns flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss:

  • Kraftverken lockar till sig insekter och fladdermöss dödas i samband med att de jagar insekter kring tornen.
  • Fladdermöss jagar främst i svaga vindar och därför är perioden juli–september särskilt känslig.

Man kan stänga ner vindkraftverken när känsligheten är som störst – för att minska dödligheten. Men det bästa för fladdermössen är att undvika att etablera vindkraft på platser som är särskilt betydelsefulla för dem.

Läs mer om effekter av driftreglering för att skydda fladdermöss i en rapport från Naturvårdverket.

LÖNSAM VINDKRAFT

Att etablera flera vindkraftverk i en vindpark brukar medföra en rad positiva effekter, förutom att de producerar förnybar och miljövänlig el.

Några av dem:

  • Mer pengar tillbaka till bygden där vindkraftverken står
  • Upprustade och utbyggda vägar som gagnar bland annat skogsnäringen
  • Fler arbetstillfällen
  • Mer kringservice på orten, som gästnätter på hotell och vandrarhem, byggtjänster, snöröjning, försäljning i butiker, gym, frisör och andra tjänster som får en ökad efterfrågan.
  • Investerare som planerar energikrävande men hållbara verksamheter lockas till orten.

Det är svårt att i förväg veta exakt hur många arbetstillfällen som en byggnation kommer att föra med sig, eftersom alla projekt är unika.

Enligt Energimyndigheten ger landbaserad vindkraft under byggperioden 331 årsanställningar, varav cirka 149 anställningar regionalt. Under de 30 år som verken är i drift ger detta drygt 372 årsanställningar, varav 345 regionalt.

Under driftsfasen kan en servicetekniker hantera cirka 4,5 vindkraftverk per år. Det innebär att en park på 45 verk ger tio personer arbete under 30 år.

De flesta arbetstillfällena uppstår när vindkraftsparken byggs: för anläggande av vägar, elnät, fundament, resning av verken, administration och annat. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker vi så långt det går att anlita lokal arbetskraft. Då uppstår indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet, eftersom konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten ökar. Ett vindkraftsbygge på en mindre ort kan därför ge ett uppsving för den lokala ekonomin.

När parken står färdig ändras behovet av arbetskraft till att i huvudsak omfatta drift och underhåll. Under driftsfasen är det vanligt att cirka 0,2–0,3 årsanställningar per vindkraftverk och år behövs – i form av vindkraftstekniker och administrativ personal.

För konsumenten innebär lokalt producerad el med vindkraft en stabilare och billigare elförsörjning. Den blir stabilare eftersom kraften finns nära dig som konsumerar den. Elen blir också billigare när den inte behöver transporteras en längre sträcka, vilket annars ger transportkostnader.

NÄR VERKEN TAS UR DRIFT

När vindkraftverken har uppnått sin livslängd efter cirka 25–30 år monteras verken ned och forslas bort av ägaren. Området återställs enligt de krav som ställs av länsstyrelsen.

Vindkraftverk som tas ned i förtid kan säljas vidare i sin helhet eller plockas isär och säljas komponentvis för återanvändning. Många komponenter i ett vindkraftverk kan renoveras och säljas vidare. Flera bolag erbjuder också ombyggnadsservice av komponenter.

Om inte komponenterna kan återanvändas, är de flesta delar återvinningsbara.

  • Vindkraftverk består framför allt av stål och järn samt mindre delar aluminium och koppar – som kan återvinnas.
  • Fundamenten utgörs framför allt av betong och den kan krossas och användas som fyllnadsmassor.
  • Vindkraftverkens rotorblad består i stor utsträckning av glasfiberkomposit (glasfiber och härdplast). Här utvecklas återvinningstekniker.

Hittills är det få vindkraftverk som tagits ur bruk i Sverige. Merparten av dessa verk har gått vidare till andrahandsmarknader för fortsatt bruk. Deponering av uttjänta vindkraftsblad har hittills inte framstått som något känt problem i Sverige.

Det alltid den som äger vindkraftparken (verksamhetsutövaren) som ansvarar för avveckling och återställning av marken. I alla tillstånd för etablering av vindparker finns villkor om hur området ska återställas när verksamheten upphör.

Det finns även villkor i tillstånden om så kallad ekonomisk säkerhet. Det innebär att den som ska bygga vindkraftparken måste avsätta medel till prövningsmyndigheten, för att återställning ska kunna garanteras. Den ekonomiska säkerheten för återställning måste i sin helhet avsättas och godkännas av prövningsmyndigheten innan byggnationen får påbörjas. Storleken på den ekonomiska säkerheten framgår av tillståndet för vindkraftparken.

Alla tillstånd för vindparker är tidsbegränsade, vanligen 35–40 år. Tillstånden innehåller villkor om att vindkraftverken ska monteras ned och omhändertas då livslängden gått ut samt att marken ska återställas enligt Miljöbalken 16 kap, 3§. Hur detta ska ske måste den som driver vindkraftparken redovisa i en återställningsplan till tillsynsmyndigheten, för godkännande i god tid innan tillståndstiden går ut.

I tillståndsbeslutet meddelar även miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen vad som ska ingå i återställningen, det vill säga om kablage, fundament och annat får lämnas eller om det måste tas bort. Ett vanligt krav är att fundament bilas bort och/eller täcks över med 0,5–1 meter jordmassor så att växtligheten återetableras.

I alla tillståndsbeslut finns även villkor om krav på ekonomisk säkerhet. Den avsätts i förväg för att kunna täcka kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder. Den ekonomiska säkerheten måste lämnas in till miljöprövningsdelegationen av den som har tillståndet – innan vindkraftparken börjar byggas. Länsstyrelsen kan under drifttiden besluta om ökad ekonomisk säkerhet utifrån nya förutsättningar.

Vindkraftsbladen består delvis av glasfiberkomposit, samma material som används i t.ex. båtar, bilar, elektronik och byggnader. Vindkrafttillverkarna arbetar intensivt med utveckling av verken, så att dessa ska kunna återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Det finns ett antal företag ibland annat. Danmark och Tyskland som återvinner glasfiberkomposit och utvecklingen går snabbt.

Om du vill veta mer om vindkraft kan du hitta mer information på dessa tillförlitliga webbplatser.

Energimyndigheten

Naturvårdsverket

Svensk Vindenergi

Vindbrukskollen

Vindkraftcentrum

Vindval

RAPPORTER

Dala Vind har varit med och tagit fram ett antal rapporter i samarbete med andra parter.
Läs mer under respektive rapport nedan.

Vindkraftens effekter på ekonomi och samhälle 
Nedladdningsbar PDF från Länstyrelsen Dalarnas Län 

Tillstånd för vindkraft – så här går det till 
Nedladdningsbar PDF från Länstyrelsen Dalarnas Län 

Iskast vid vindkraftverk
Nedladdningsbara PDFer från Energimyndigheten 

Synbarhetsanalys av vindkraftverk
Nedladdningsbar PDF från Länstyrelsen Dalarnas Län 

Andra rapporter som är av stort intresse för vindkraftens framtid

100% förnybart 2040  
Nedladdningsbar PDF från Svensk Vindenergi 

100% förnybart 2040 
Nedladdningsbar PDF från Energimyndigheten

Här nedan svarar vi på vanliga frågor som vi brukar få kring hur vindkraft fungerar, tillståndsprocesser, Sveriges färdplan för energiomställningen samt vindkraftens påverkan på natur och människor. Vi uppdaterar innehållet i denna lista med jämna mellanrum allt eftersom vi får frågor. Skulle du ha ytterligare frågor som du söker svar på är du välkommen att kontakta oss.

Fördjupad forskning, Vindval: Naturvårdsverket och Energimyndigheten har sedan 2005 haft ett särskilt forskningsprogram som heter Vindval, vars syfte är att öka kunskapen om vindkraftens påverkan på människa och miljö. Läs gärna mer på Vindvals webbsida.

I Sverige har vi antagit ambitiösa klimat- och energimål för att bidra till den globala energiomställningen.
Senast 2045 ska Sverige ha 0% nettoutsläpp av växthusgaser vilket därefter ska övergå till ”negativa” utsläpp. Med negativa utsläpp menas att utsläppen är mindre än noll, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks.  

År 2040 ska Sverige ha 100% förnybar elproduktion och till 2030 ska energianvändningen i landet vara 50% effektivare jämfört med 2005.
 Läs mer om Sveriges Klimat- och energimål på Energimyndighetens hemsida. 

Energiöverenskommelsen utgör en gemensam politisk färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem med nya energipolitiska mål. Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

Med energiomställningen menas omställningen från fossila bränslen till 100% förnybar energi, dvs energikällor som hela tiden naturligt förnyas och inte kommer att ta slut. 
Fossila bränslen som olja, gas och kol räknas som icke förnybara. 
Till förnybara energikällor räknas solenergi, vattenkraft, vindkraft. 
Kärnkraft räknas som icke förnybart, eftersom den baseras på en ändlig resurs. 

Sverige har som mål att år 2040 uppnå 100% förnybar elproduktion. För att åstadkomma denna omställning krävs en omfattande utbyggnad av vindkraft som behöver ske på ett hållbart sätt. Därför har Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.

På energimyndighetens webbplats hittar du den nationella planen i sin helhet.

Målet i strategin är en utbyggnad av land- och havsbaserad vindkraft till totalt 100 TWh. 80 TWh av dessa är ämnade att produceras på land och 20 TWh till havs. I nuläget finns ca 20 TWh landbaserad vindkraft.  

I arbetet med den nationella strategin har det tagits fram ett nationellt och översiktligt planeringsunderlag som visar schematiska ytor med goda vindlägen i kombination med låg grad av konflikt eller konkurrens med andra markanvändningsintressen. 

Strategin innehåller även en länsvis fördelning av utbyggnadsbehovet i Sverige. För Dalarnas län ligger utbyggnadsbehovet på 7,5 TWh. Det motsvarar en byggnation av totalt ca 370 st nya vindkraftverk runt om i länet. 

Dalarna importerar mer el än vad som produceras inom länet.  
Idag är den totala elproduktionen inklusive vindkraft i Dalarnas län ca 4,0 TWh/år.  
Den årliga elförbrukningen i länet är ca 6,9 TWh.  Det innebär att Dalarnas sjävförsörjningsgrad endast är ca 58%.

Det finns alltså en stor möjlighet att öka andelen och närma sig självförsörjning. Det skulle kunna locka investerare som planerar nya verksamheter som behöver förnybar energi såsom energilagring, produktion av andra hållbara energislag, serverhallar etc.  

 För konsumenten innebär lokalt producerad el en stabilare och billigare elförsörjning. Stabilare då kraften finns nära konsumenten. Billigare då elen ej behöver transporteras längre sträcka vilket annars ger transportkostnader.  

Att vara 100% självförsörjande innebär att Dalarna tar ett ansvar i den totala energiomställningen. Dalarna behöver då ej importera el som tagits från ej förnybar källa. 

Vindkraftverk fångar in energi som finns i vinden. Vindkraftverken har tre blad vilka tillsammans kallas för rotor. Rotorbladen fångar in energi från vindens rörelse och driver i sin tur en generator där rörelseenergin omvandlas till el. Dagens moderna vindkraftverk använder smart teknik där rotorn automatiskt anpassar sig efter både vindstyrka och vindriktning. Generatorn och annan utrustning finns till största del placerad i maskinhuset som sitter fast högst upp i vindkraftverkets torn. 

Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som anpassar spänningen innan den kan föras ut på nätet. Anslutning till elnätet sker via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå.  

Det är ett elnätsföretag som ansvarar för anslutningen från vindkraftparken till närliggande elnät. Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget. Elnätsföretaget upprättar även markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom det specifika tillståndet för elnätsanslutningen. Tillståndsprövningen sker hos Energimarknadsinspektionen. 

Självklart är det bäst att bygga vindkraftverk där det blåser som bäst. Dessutom behöver vindkraftparken vara så nära en elanslutning som möjligt, samtidigt som vindkraftverken ska medföra minsta möjliga påverkan på människor och miljö.  

Hänsyn måste även tas till en rad olika natur- och kulturmiljöintressen, radio- och telekommunikation, civilflyget och inte minst försvarets intressen.  

 Det krävs ett noggrant arbete för att hitta områden som lämpar sig bra för en vindkraftsetablering där påverkan på andra intressen är så liten som möjligt.  

Det är endast ca 15% av Dalarnas yta som kan anses ha tillräckligt goda vindförhållanden för vindkraft. Den återstående lämpliga ytan kommer sedan att minska kraftigt efter att alla övriga hänsyn vägts in. 

För att bygga en större landbaserad vindkraftspark behövs tillstånd enligt miljöbalken samt aktuell kommuns/kommuners kommunala tillstyrkan (kommunalt veto). Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. För att få uppföra en mindre vindkraftsetablering som inte behöver tillstånd enligt miljöbalken krävs istället bygglov. Bygglov prövas av berörd kommun enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen. Bygglovet reglerar bland annat utformning och placering av vindkraftverken. Den som har för avsikt att uppföra en vindkraftpark behöver själv äga marken eller ha avtal med markägare om att hyra/arrendera marken. Innan det ges klartecken för byggstart av en vindkraftpark går projektet genom en flerårig tillståndsprocess med många noggranna analyser av projektets påverkan på natur djurliv kultur närliggande bebyggelse m.m. 

Mer information om regler för byggande av vindkraftverk hittar du på energimyndighetens webbplats.

DalaVind tar bland annat del av material som Energimyndigheten och kommuner tagit fram. 
Energimyndigheten har presenterat områden i Sverige som har särskilt goda vindförhållanden för vindbruk. Många av Sveriges kommuner har tagit fram vindbruksplaner som är vägledande för vindkraftsetableringar inom kommunerna. Alla DalaVinds vindkraftparker är också på något sätt lokala initiativ, som DalaVind fått möjlighet att realisera. 

För att vindkraftverken skall kunna producera el så effektivt som möjligt är den viktigaste förutsättningen att vindförhållandena är goda på platsen för parken och att det finns möjlighet till elanslutning.

Vi lägger stor vikt vid hänsyn till närboende, hur infrastrukturen ser ut samt vilka natur- och kulturmiljövärden som finns. Möjlighet till elanslutning och bra vägsystem ger stora fördelar och t ex vilka ljud och skuggor som uppstår hos närboende finns alltid med i arbetet.

Att få till ett tillstånd för att etablera ett eller fler vindkraftverk är en resurskrävande process. Från det att vi identifierat en lämplig plats till dess att det finns avtal med markägare, till att det finns ett lagakraftvunnet miljötillstånd och man är redo för att kunna påbörja en etablering av en vindkraftspark tar det i många fall 7-10 år.

Stora vindkraftsparker kräver tillstånd enligt miljöbalken. Inför tillståndsansökan görs det grundliga undersökningar av både områdets natur- och kulturmiljöerljud- och skuggberäkningar, landskapsanalyser m.m. Eventuell påverkan på djurliv, växter samt människor i området bedöms och dialog och formella samråd hålls för att samla in information och synpunkter från myndigheter, närboende och andra berörda. 

Illustration: Länsstyrelsen Dalarna

DalaVind ser kommunikationen med alla inom ett tilltänkt projektområde som mycket viktig för att vindkraftsprojekten ska kunna anpassas utifrån de lokala förutsättningarna 

Vi arbetar aktivt med att skapa dialog för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i.
Till exempel arrangerar vi informationsmöten
 utöver de formella samrådsmöten som ingår i miljötillståndsprocessen. Vi deltar gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.  

Aktuell information om våra pågående vindkraftsprojekt finns alltid att hitta på vår webb under fliken Projektutveckling.

DalaVinds affärsidé är att på affärsmässiga grunder äga, förvalta och sälja vindkraftverk. 
Även att bedriva förundersökningar, projektering och förvaltning av vindkraftsanläggningar och därmed förenlig verksamhet. 

Vi vill förse regionen med vindkraftverk i bra lägen för att ge lokala och regionala investerare möjlighet att investera i förnyelsebar elproduktion för bland annat sin egen konsumtion. Både direkt genom ägande av egna vindkraftverk, men också via ekonomiska föreningar där även privatpersoner ges möjlighet att vara andelsägare. 

I DalaVinds vindkraftsparker finns t ex ägare som: Orsa Besparingsskog, Falu Energi & Vatten, Hedemora Kraft & Värme, Dala Vindkraft Ekonomisk förening m fl. 

Det alltid den som äger vindkraftparken (verksamhetsutövaren) som ansvarar för avveckling och återställning av marken.

I alla tillstånd som ges för etablering av vindkraftparker finns villkor om hur området ska återställas när verksamheten upphör.

Det finns även villkor i tillstånden om s k ekonomisk säkerhet, vilket innebär att den som ska bygga vindkraftparken måste avsätta medel till prövningsmyndigheten för att återställning ska kunna garanteras. Den ekonomiska säkerheten för återställning måste i sin helhet avsättas och godkännas av prövningsmyndigheten innan byggnationen får påbörjas.

Storleken på den ekonomiska säkerheten framgår av tillståndet för vindkraftparken.

Alla tillstånd för vindkraftparker är tidsbegränsade vanligen 35-40 år. Tillstånden innehåller villkor om att vindkraftverken ska nedmonteras och omhändertas då livslängden gått ut samt att marken ska återställas enligt Miljöbalken 16 kap, 3§. Hur detta ska ske måste den som driver vindkraftparken redovisa i en återställningsplan till tillsynsmyndigheten för godkännande i god tid innan tillståndstiden går ut. I tillståndsbeslutet meddelar även miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen vad som ska ingå i återställningen, d v s om kablage, fundament etc får lämnas eller om det måste tas bort. Ett vanligt krav är att fundament bilas bort och/eller täcks över med 0,5-1 meter jordmassor så att växtligheten återetableras.

I alla tillståndsbeslut finns även villkor om krav på s.k ekonomisk säkerhet som avsätts i förväg för att kunna täcka kostnaderna för efterbehandling eller andra återställningsåtgärder. Den ekonomiska säkerheten måste inlämnas till miljöprövningsdelegationen av den som innehar tillståndet innan vindkraftparken börjar byggas. Länsstyrelsen kan under drifttiden besluta om ökad ekonomisk säkerhet utifrån nya förutsättningar.

All elproduktion har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv. 
Vindkraften är ett av de energislag som ger minst negativ påverkan på klimatet. Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipeline eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras. 

Vindkraftens viktigaste miljöfördel är att den el som produceras kan ersätta fossilkraft, antingen genom minskad import av sådan el till Sverige, eller genom ökad export av utsläppsfri el från Sverige. 

Vindkraften har en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskning har hittills visat att djur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och studier visar bland annat att fåglar inte påverkas annorlunda än av andra byggnader. Genom bra planering och lokalisering kan denna negativa påverkan undvikas eller minimeras.  
   
För att öka kunskapen om vindkraftens påverkan har Vindval (ett forskningssamarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) genomfört studier om vindkraftens effekter på såväl människor som djur i havet och på land. 

Resultat från den forskningen finns att ta del av här naturvårdsverkets webbplats.

Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden t ex rådande vindriktning. Hur vi upplever ljudet från vindkraftverk skiljer sig åt mellan olika människor. Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud.  

Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. En skillnad är dock att det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk är pulserande vilket ibland gör det lättare att uppfatta än andra ljud.  

Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft.   
Vid bostäder får ljudnivån inte vara högre än 40 dBA.   

Under vintertid kan det uppstå väderfenomen som gör att ljud kan transporteras längre avstånd. Detta fenomen gäller alla former av ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner etc. Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.

När vindkraftverken har uppnått sin livslängd efter ca 25-30 år monteras verken ned och forslas bort av ägaren och området återställs enligt de krav som ställs av Länsstyrelsen. 

Vindkraftsbladen består delvis av glasfiberkomposit, samma material som används i t.ex. båtar, bilar, elektronik och byggnader. Vad gäller återvinning och återanvändning av turbinbladen så arbetar vindkrafttillverkarna i nuläget intensivt med utveckling av verken så att dessa ska kunna återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Det finns ett antal företag i bl.a. Danmark och Tyskland som återvinner glasfiberkomposit och utvecklingen går snabbt.

Enligt Naturvårdsverkets rapport 6772 från 2017 är de största identifierade källorna till utsläpp av mikroplaster; bildäck upp till 8192 ton/år, konstgräsplaner upp till 2460 ton/år, båtskrov upp till 740 ton/år och industriell produktion av primär-plast upp till 530 ton/år. Naturvårdsverket skriver: “De här källorna står sammantaget för de största utsläppen av mikroplast i Sverige.” Dock nämns inte vindkraftverk specifikt.

Enligt Norska NORWEA:s  (The Norwegian Wind Energy Association) granskning utgörs bladens viktförlust främst av färg och uppgår till 2,25 kg per vindkraftverk under 15 år. För Sverige handlar det om 4 300 vindkraftverk och 0,15 kg per vindkraftverk och år vilket blir 645 kg per år.

Skuggor från vindkraftverk kan uppkomma när solen går upp eller ner samtidigt som det är molnfritt och vindkraftverket står i den riktning som medför att solens strålar ska lysa genom vingspannet till den aktuella platsen.  

När solen står högt på dagen blir skuggan från vindkraftverk relativt kort, den sträcker sig högst några hundra meter och så nära ett vindkraftverk är det mycket ovanligt med bebodda byggnader.  

 Det finns riktlinjer för vilka skuggnivåer som inte ska överskridas vid utbyggnad av vindkraft. Vid tillståndsprövningar för etablering av vindkraft framtas skuggberäkningar för det aktuella området.  

Moderna vindkraftverk kan utrustas med styrautomatik som stänger av verken då skuggstörning uppstår om det behövs. 

Hindermarkering används för att varna och förhindra att luftfarkoster flyger in i till exempel byggnader, master och vindkraftverk. Enligt föreskrifter från Transportstyrelsen måste vindkraftverk markeras med s.k hinderbelysning. 

 

Upprustning och utbyggnad av vägar som gagnar bland annat skogsnäringen genom att tung trafik i samband med avverkningar kan löpa året om. 

Indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet i och med en ökning av konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten. 
Det kan handla om byggtjänster, gräv entreprenad, snöröjning, gästnätter på hotell och vandrarhem, försäljning i butiker, gym, frisör och andra tjänster som får en ökad efterfrågan. 

Andra effekter av en ökad produktion av förnyelsebar energi är att investerare som planerar energikrävande men hållbara verksamheter kan lockas till en ort. Skellefteå brukar framhållas som ett sådant exempel där stora satsningar inom förnybar energi lockat närbesläktade verksamheter såsom batteritillverkaren Northvolt.

Det är svårt att i förväg veta exakt hur många arbetstillfällen som en byggnation kommer att föra med sig eftersom alla projekt är unika. 

De flesta arbetstillfällena uppstår under perioden då vindkraftsparken byggs.   
Det behövs arbetskraft för anläggande av vägar, elnät, fundament, resning av verken, administration etc. Av logistiska och ekonomiska skäl försöker man så långt det går att anlita lokal arbetskraft. Dels uppstår indirekta effekter som gynnar det lokala näringslivet eftersom konsumtionen av varor och tjänster på etableringsorten ökar. Ett vindkraftsbygge på en mindre ort kan därför ge ett uppsving för den lokala ekonomin.  

När parken står färdig ändras behovet av arbetskraft till att i huvudsak omfatta drift och underhåll.  

Enligt sysselsättningsstudier som Energimyndigheten / Nätverket för Vindbruk gjort kring projekten Skogberget i Norrbotten (36 st vindkraftverk) och Mörttjärnberget i Jämtland (37 st vindkraftverk) visar det att 42% av arbetskraften kom från regionen. Motsvarande 125 årsanställningar utfördes av företag från Norr- och Västerbotten under projekterings- och byggfasen som varade i fem år.
Besöks- och servicenäringen kunde räkna in 48 000 gästnätter på hotell och vandrarhem i närområdet från pendlande arbetskraft. 
Under driftsfasen är det vanligt att cirka 0,2 – 0,3 årsanställningar per vindkraftverk och år behövs i form av vindkraftstekniker och administrativ personal.

När det är vindstilla eller blåser svaga vindar står vindkraftverken stilla. När det blåser ca 3-4 m/s, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid ca 10-12 m/s ger verken full effekt.  

När det blåser för mycket, med vindhastigheter  20- 25 m/s, stänger turbinerna ner av säkerhetsskäl. Vindkraftverken dimensioneras dock för att klara riktigt kraftiga stormar.

Vindkraftverk producerar el ca 97% av tiden, men ibland händer det att vindkraftverk står stilla trots att det blåser. Det kan bero  tekniska fel, planerade arbeten/inspektioner, revisioner eller att elnätsbolaget har fel på, eller jobbar med någon del av elnätet där vindkraftverken är inkopplade.